Om varför Schwarz valde olympianerna…

Lugn malmöiter! Drabbas inte av panik. Schwarz har inte sålt sin själ till djävulen.

Schwarz övergång till olympianerna är inget oväntat, jag ska förklara varför. För er som inte är så insatta i olympianernas historia så ger jag er här en koncis genomgång.

Olympianerna är ett släkte som härstammar från nordvästra Skåne, språket påminner om det svenska och dialekten är lik den skånska men bokstaven ”U” existerar varken i vardagligt tal eller i några officiella alfabet. Runt 1993 hade man en peak i befolkningsökningen då regionens fotbollslag faktiskt uppfann den svenska fotbollen, i alla fall enligt dem själva. Olympianerna vallfärdade med traktor och kärra från Bjuv, Råå och Hittarp för att ta del av det nyväckta folknöjet. Glädjen var stor efter några nödår med dålig skörd och ett par årskullar som inte riktigt… hur ska jag ta det här finkänsligt… blommade ut.

Genom historien har det olympianska samhället varit en tämligen märklig institution. Starkt präglad av dansk imperialism har man utvecklat en egen liten gemenskap inom den skånska regionen.  I det olympianska samhället är ”att tura” det stora helgnöjet, vilket ungefär går ut på att man åker fram och tillbaka med en båt ett par gånger över sundet, sjunger nynazistiska sånger och kastar dart med sina danska FCK-polare Preben och Lassen.

Synen på familjen skiljer sig från hur det ser ut i resten av Skåne och det är snarare regel än undantag att äkta sin syster eller bror och ta denne som sin livspartner. Det här har fått oanade muterande följder vilket brukar jämföras med konsekvenserna invånarna i Prypjat fick efter Tjernobylkatastrofen 1986.

Förhoppningsvis har ni fått en inblick i hur samhället fungerar i nordvästra Skåne och nu undrar ni säkert vad det här har med Schwarz övergång.

Faktum är att Stefan länge haft ett stort antropologiskt intresse och fängslats av samhällsstrukturen i framför allt primitiva folkstammar. Länge har han velat resa ut i världen för att på nära håll studera kulturella skillnader mellan det moderna samhället och primitiva sådana men tidsbrist och familj har stått i vägen. Stefan kontaktades i dagarna av en ambassadör vid namn Sten-Inge, ledare för det högsta olympianska samfundet, som med ett språk präglat av obegripliga betoningsfel vrålade ut något i stil med ”TA BYSSEN FÖRBI PYBBEN, TRÄNARE SPARKAD, DY NY TRÄNARE, PREBEN…WÖöööhöhhAAaahhhåååeifff”

Chocken var omedelbar. Stefan som så länge längtat efter att ge sig ut och ta del av vardagen hos en rudimentär grupp människor hade nu fått ett gyllene läge. Att på nära håll få undersöka vilka strukturer som skapat samhället ”Hälsingborg” där syskongifte och en nynazistisk ideologi är normen var en dröm han aldrig trodde skulle gå i upplevelse. I synnerhet utan att behöva resa runt halva jordklotet. Han hade länge misstänkt hur bubblan uppe i norr var utformad men aldrig vågat ta klivet att åka dit. När han nu var välkommen såg han ett utmärkt tillfälle att nästla sig in.

Stefan skrev alltså idag på för att få förverkliga sina drömmar som antropolog. Han beräknas vara klar med sitt arbete om ett par år då han återvänder till Malmö för att färdigutbildad presentera sina slutsatser. Den stora frågan är om vi kommer våga läsa Stefans presentation. Risken för att tappa hoppet om mänskligheten känns påtaglig.